Hårdslående

Bronson
1 2 3 4 5

Regi: Nicolas Winding Renf.
I rollerna: Tom Hardy, Matt King, Kelly Adams, Katy Baker, William Darke.

När det står ”en sann historia” på filmomslaget eller affischen brukar jag rygga ett par steg bakåt, minst.
Är omslaget också späckat med superlativer om hur bra filmen är och från tidningar som har recensenter som knappt lämnat blöjstadiet, så brukar jag släppa filmen åt sitt öde.
Så är det tyvärr med Bronson. Ja, omslaget alltså…

I Bronson möter vi Michael Peterson (Tom Hardy). Som 19-åring rånar han ett postkontor och det blir också början på en fängelsevistelse som varat i över 35 år.
Det Michael inte har i skallen har han i nävarna och det är något fängelseledningen inte tolererar. Det blir inte direkt bättre av att Michael bestämmer sig för att byta namn till Charles Bronson efter sin filmidol…

Ta lika delar A Clockwork Orange och Fight Club och blanda detta med vansinnet i filmer som Crank och Pusher och ut kommer något som skulle kunna liknas vid Bronson.
Det är rått, det är blodigt, det är galet och totalt vansinnigt.
Tyvärr är det ibland så skruvat så att det även uppstår total förvirring och tidsperspektivet blir totalt flytande.
Denna Michael Peterson eller Charles Bronson ska alltså vara en av Englands mest förhärdade brottslingar. Personligen har jag inte stött på denna person, men hur många i England vet vem Svartenbrandt är?
Som film fyller dock Bronson sin funktion och det luktar lite Stanley Kubrick om skapelsen.
ULF HJELTING