I tisdags kväll spelade Rich Harper Band på Frimis i Örebro. Några veckor tidigare hade jag intervjuat honom inför konserten för Örebroupplagan av ETC. Rich Harper visade sig vara precis lika trevlig "live" som på telefon.
Som gitarrist låter han som en blandning mellan Eric Clapton och Rory Gallagher. Men tyvärr lider han av ett litet återhållsamhetssyndrom. Känslan man får av att se och höra honom spela är att han spelat alldeles för många gånger på små små bluesklubbar där det krävs att man är återhållsam med volym. Därmed inte sagt att han är en dålig gitarrist. Snarare tvärt om. Han är en alldeles formidabel sådan, men jag skulle personligen vilja se honom på en stor scen, men förstärkaren på "11" liksom...
Faktum är att man skulle kunna säga att det fanns två gitarrister representerade på Frimis scen i tisdag. Örebrobekantingen, han har lirat här fler gånger än jag kan komma ihåg, Chuck Hall arbetar numera för gitarr- och förstärkartillverkaren Fender i USA. På scenen denna kväll stod en av Chuck Halls specialdesignade röda förstärkarunderverk kallat Fender Texas Red Hot Rod Deluxe. Jag kan lova att det var en drös gitarrister inne på Frimis denna tisdagskväll som mer än gärna burit hem detta underverk till förstärkare. Men… men… vad är väl ”en bal på slottet”… Rich Harper spelar med bara en ”distpedal” mellan gitarren och förstärkaren, om nu någon undrar.
Rich är en personlighet som bjuder på sig själv. Betydligt fler än en gång var han ute i publiken och lirade gitarrsolo. På bilden ses han med en av kvällens gäster.
På fredag lirar Rich Harper Band på Sjöbris i Motala i regi av Motala jazz och bluesklubb. Skepp ohoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar