Stora brister i manus

Cellisten
1 2 3 4 5

Prästen
1 2 3 4 5

Läckan
1 2 3 4

Skytten
1 2 3 4

Regi: Henrik Georgsson/ Stephan Apelgren/ Agneta Fagerström-Olsson.
I rollerna: Krister Henriksson, Lena Endre, Sverrir Gudnason, Nina Zanjani, Douglas Johansson, Rolf Jarl, Kimmo Rajala, Mats Bergman, Fredrik Gunnarsson, Mariah Kanninen, Fredrik Dolk, Sandra Stojiljkovic, Figge Norling, Örjan Ramberg, Michael Segerström, Stefan Sauk.

Filmserien med Krister Henriksson som kommissarie Kurt Wallander blir allt bättre, eller är det jag som har kapitulerat?
En sak är i varje fall säker och det är att birollsskådisarna blir allt bättre och mer namnkunniga. Vad sägs om Figge Norling, Michael Segerström och Örjan Ramberg?
Inte fågelskit precis…
Men, det finns stora brister på manusavdelningen och dessa måste åtgärdas.
Stundtals är det snudd på katastrof…

Vi börjar dock med Cellisten.
Kurt är på klassisk konsert. Ystad gästas av en rysk cellist (Sandra Stojiljkovic). Efter konserten vill Kurt gratulera den unga cellisten på parkeringen till konserthuset. När hon stiger in i sin VW ”bubbla” smäller det till. En bilbomb. Bilen börjar brinna och Kurt lyckas rycka ut Irina, som cellisten heter, ur bilen och räddar livet på henne. Cellon går det inte lika bra för och den blir kraftigt brännskadad. När Irina därefter blir utsatt för ett mordförsök på sjukhuset står det klart för alla inblandade att något inte står helt rätt till. Irina visar sig vara kronvittne i en stundande rättegång mot ryska maffian…
Cellisten engagerar aldrig riktigt och fingersättningen hos cellisten Irina är högst tvivelaktig.

I Prästen blir en församlingspräst (Figge Norling) skjuten utanför ett vandrarhem i Ystad. Han hamnar i respirator och Kurt och hans kollegor börjar leta efter ledtrådar. Några fotografier med prästen i ”erotiska situationer” tillsammans med en kvinna som inte är hans hustru dyker upp. Kurt och hans kollegor börjar närma sig sanningen bakom mordförsöket.
Figge Norling gör i det närmaste en repris av Carl Gustav Lindstedts insats i Mannen på taket. Det vill säga – han ligger på rygg hela filmen och gurglar…
Alltså… vilken skådis som helst eller ickeskådis också för den delen, hade klarat av att göra det Figge Norling gör i Prästen. Ring mig nästa gång någon behöver ligga på rygg och gurgla i någon Wallanderfilm…
Känns som lite slöseri med skådespelartalang liksom eller hade han sovande jour, eller?

I Läckan blir aspiranterna Isabelle (Nina Zanjani) och Pontus (Sverrir Gudnason) vittne till ett rån mot en värdetransport. Mot bättre vetande tar Pontus upp jakten på rånarna och allt slutar med att han hamnar i deras våld. Kurt får hjälp av sin förra kollega Sven Adelgren (Michael Segerström) som nu jobbat som konsult med säkerhetsfrågor. Han är nämligen hjärnan bakom en riskanalys gjord till företaget som sköter den värdetransport som blivit utsatt för rån. Vid närmare granskning visar det sig att detta inte är det första rånet mot företaget.
Michael Segerström fick en Guldbagge 2008 för Bästa manliga huvudroll i Darling. Hans insatser i Läckan lär inte gå till den svenska filmhistorien även om han aldrig är dålig.

I Skytten börjar en skytt belägen på taket till en silo i närheten av polisstationen i Ystad beskjuta bilar på parkeringen utanför. Ett mord har redan inträffat och Pontus (Sverrir Gudnason) beger sig springande mot silon.
Vem är det som skjuter?
Och varför?
Spåren leder mot det forna Jugoslavien och en död mästerskytt.
Samtidigt dyker Pontus far försvarsadvokaten (Stefan Sauk) upp på polisstationen tillsammans med Pontus son…
Handlingen i Skytten är ganska genomskinlig och jag begriper bara inte varför identiteten på skytten avslöjas så tidigt i handlingen. Hade det inte varit mer spännande att dra på det hela till slutet? Sedan försöker manusgruppen fördjupa vissa karaktärer i Skytten och det är på tiden…
Örjan Rambergs insats som polis är mer ”Wallander” än vad Krister Henriksson någonsin varit i närheten av.

Kortfattat: finns det bara dynga på ”dumburken” – visst, släng in en Wallander i dvd-spelaren.
ULF HJELTING